Hur går man från bästa högernian i handbollslaget, MVG i skolidrotten, att killarna i klassen vill vara i ens lag när det är fotboll/handboll/innebandy/andra lagsporter till att bli skrattad åt när man säger att man faktiskt är ganska sportig?

Nu vet jag ju att killen jag sa detta till trodde jag skämtade. Han menade verkligen inget illa. Och efter att ha sett mig nu när jag var och simmade idag så får jag väl skylla det på misg själv och inte honom.

Det är bara konstigt hur man kan komma från en livsstil till en annan så lätt.